‼️
Lördagen den 26 januari 1974. Ett demonstrationståg går för sista gången från gamla Folkets Hus till det nya, där statsminister Olof Palme redan klockan 11 håller ett tal och inviger huset. Senare blir det visning av huset, med kaffe, musik, sång och tal på nytt av Olof Palme.
Talarstol som Olof Palme talade i vid invigningen av Norbergs Folkets Hus
Huset ritades av arkitekten Vera Spartalj Waters och hade ursprungligen en biograf, en restaurang, ett dansgolv och en yta för konstutställningar.
Jag träffar henne en kylig vinterdag i hennes hem i Lidingö och möts av en varm och uttrycksfull dam. Vera föddes 1941 i Belgrad och kom från en välbärgad familj. Hon studerade tidigt franska och arkitektur i Paris. Som 24-åring hamnade hon sedan i Stockholm där hon vantrivdes till en början.
”Jag började jobba som diskplockare, men hörde senare att det var bättre att jobba i fabrikerna. Jag avskydde det.”
Arkitekterna Inger Söderberg och Vera Spartalj Waters
Senare fick hon jobb som byggnadsingenjör på Riksbyggen under arkitekten Henning Orlando. Hennings familj var beresta cirkusartister och talade flera språk, inklusive franska, och franskan blev ingången till Veras karriär i Sverige. Det var även under denna period som hennes avdelning fick ett uppdrag för byggen av folkets hus i olika storlekar runt om i landet.
Vera blev huvudansvarig för att rita Folkets Hus i Norberg tillsammans med fem andra arkitekter. Hon berättar att hon fick konstnärlig frihet men att hon även tänkte på invånarantalet.
”Jag tycker alltid att det är roligare att rita för mindre samhällen. Det är ett helt annat engagemang och man kommer väldigt nära, man har en dialog med dem som kommer att använda huset.”
Aftonbladet 1974
Men många förändringar har skett sedan Veras ritningar blev förverkligade. Genom åren har olika verksamheter flyttat in och ut. Idag kallas det inte längre för Folkets Hus utan det finns endast ett bibliotek och en teaterbiograf, och nu senast har en förskola temporärt flyttat in.
Klas Olsson är bibliotekspedagog i huset och är uppvuxen i Norberg. Han säger att han har en nära relation till byggnaden eftersom han ofta besökte den som liten. Biblioteket flyttade in 2007 och är belägen i den del som tidigare var vinterträdgård och restaurang.
”En del av den inre foajén byggdes om till bibliotekets kontor. Den del som var dansgolvet och studierummen är numera en förskola. Sedan så byggdes det om för att vara komvux här, det var då den stora ombyggnaden skedde. Någon myndighet har också suttit där biblioteket är idag.”
Den ursprungliga byggnaden var modern och fin enligt Klas. Han säger att det är den fortfarande även om den inte riktigt ser ut som den en gång gjorde.
”Det var mycket mer glas på fasaden och större ytor och en annan färg på takfoten. Och så Folkets Hus-skylten på framsidan. Genom åren har den fått sig lite förändringar i och med att huset har bytt verksamhet.”
Det moderna huset var byggt för stora baler, sammankomster och familjeträffar under juldagarna, en tradition som Klas beskriver som väldigt speciell för Norbergarna.
”Kommunen köpte huset när Folkets Hus-föreningen gick i konkurs. Det hade kunnat bli något helt annat om någon privat hade köpt det. Från den aspekten är det fint att huset finns bevarat och att det fortfarande är något slags folkets hus trots allt, även om det inte hör till Folkets Hus-rörelsen är det ändå medborgarnas hus, Norbergarnas hus”, säger Klas.
Rolf Rydelius har jobbat i huset i 20 år. Han jobbar på teaterbiografen och har varit med om många av förändringarna i huset. Vi samtalar kring ombyggnationerna och hur huset har omvandlats till någonting helt annat.
“Det har ändrats hela tiden. De största förändringarna var när Folkets Hus-föreningen lade ner och det blev en vilande förening, då hade man svårt att fylla lokalerna.”
Entré Teaterbiografen
Klas nämner Rolfs enorma jobb med teaterbiografen och hur han bytte ut de gamla stolarna.
”Rolf lyckades hitta begagnade stolar från en nedlagd biograf i Stockholm som han och en kollega ägnade mycket tid åt att fixa. Han hämtade först stolarna, rev ner det gamla och monterade sedan in de nya på egen hand.”
Man tog också bort många kvadratmeter från vinterträdgården, som är belägen mitt i huset, vilket resulterade i att en del av den ursprungliga arkitekturen försvann. Tidigare kunde även taket på vinterträdgården öppnas för att skapa en utomhuskänsla inomhus.
Skiss fontän Vinterträdgård av Vera Spartalj Waters
”Taket har man pratat länge om att åtgärda, men det har inte blivit gjort”, säger Rolf. Även Klas beskriver vinterträdgården som ”hjärtat i byggnaden”, med en elektrisk knapp som ingen vågar använda, av rädsla för att taket inte ska kunna stängas igen.
En av de frågor jag ställer till Vera är om hennes känslor kring de förändringar som hennes byggnad har genomgått och hur rummens funktioner har ändrats efter behoven. Vera säger att när hon har avslutat ett projekt så släpper hon det. Det tillhör inte längre henne, utan det är menat att ”användas och fylla sin funktion”.
Vera beskriver detaljerna kring den smarta ritningen – idén att kunna ha en öppen planlösning mellan de olika delarna, hur hon tog hänsyn till akustiken och materialet för att det inte ska eka, glasväggarna och vinterträdgårdens unika tak. Finurligheten med väggar och dörrar som man kunde flytta på för att separera olika sektioner av huset eller öppna upp specifika delar som teaterbiografen, foajén eller kafeterian ”där man kunde ta en drink eller kaffe eller vad som helst. Det blev ett av mina bästa projekt”, säger hon med ett leende.
Samtliga bilder är publicerade med Vera Spataljs tillåtelse och kommer från hennes privata arkiv. Inscannat av Patrick Kretschek 2023.
Ava Rasolpour är redaktör, skribent och översättare på Lyktan med ett särskilt intresse för konst och kultur.