Efter två års konstnärligt arbete tillsammans med barn, unga och vuxna på Råby, samlar vi nu alla tankar kring barnets plats i staden och i samhället. I utställningen och boken Den fria leken presenteras en sammanfattning av Ballongen – lek på riktigt tillsammans med fristående samtida konstverk där konstnärerna förhållit sig till tematiken ”fri lek”. Utställningen pågår 1 juni – 27 augusti på Västerås konstmuseum. Utställningen och boken är ett samarbete mellan Konstfrämjandet Västmanland och Västerås konstmuseum.
Den fria leken
1 juni – 27 augusti 2017
Västerås konstmuseum
Utställningen Den fria leken utforskar människans lek i relation till frihetsbegreppet. I leken testar vi våra begränsningar, här utvecklas våra sociala färdigheter och förståelse för omvärlden. Samtidigt ligger lekens fantasivärld utanför verklighetens normer och rutiner, den fungerar snarare som en outtalad överenskommelse mellan deltagare, ett självreglerande system som rör sig obehindrat mellan dröm och verklighet. Leken är därmed en unik frizon som befinner sig i gränslandet mellan att vara ett pedagogiskt instrument för anpassning och en radikal modell för frigörelse. Det är därför inte konstigt att pedagoger, sociologer, konstnärer, men även näringsliv har inspirerats av lekens förmåga att locka fram människans inneboende kreativitet, och samtidigt fungera som en spegel mot samtiden.
Utställningen Den fria leken visar konstverk av Johanna Billing, Gabo Camnitzer, Adelita Husni-Bey, Mats Eriksson Dunér, Priscila Fernandes, Jacob Kirkegaard och Alicja Rogalska. De har alla på olika sätt utforskat frihetsbegreppet i relation till människans lek. Det direkta sambandet mellan konst och lek lämnas okommenterat. Verken visar istället olika förhållningssätt till barnets frihet och kreativitet, där leken fungerar som kommunikation, ett tillstånd där personliga, förtroliga berättelser kan avläsas. I ett flertal konstverk intar konstnären rollen som observatör och visar upp våra grundläggande behov och drömmar i en lekvärld som alltid samexisterar, imiterar eller protesterar mot en yttre värld. I utställningen visas leken i flera olika sammanhang. Den spelas upp i koreograferade pedagogiska miljöer eller används som ett verktyg att locka fram en glömd tid eller en framtida utopi. Den fria lekmiljön blir en protest mot en vuxenvärld och ger oss samtidigt nycklarna till en djupare förståelse om vår samtid.
Två händelser i en svensk lekhistoria med en stark samhällsförändrande drivkraft är konstaktionen Modellen. En modell för ett kvalitativt samhälle på Moderna Museet 1968 och dess efterföljare Ballongen på Råby 1969. I utställningen visas arkivmaterial från dessa tillsammans med andra tidsdokument vilka belyser diskussionerna som uppstod kring leken under det sena 60-talet i Stockholm och i Västerås. Båda bygglek-aktionerna var kollektiva platser som uppfördes av konstnärer, aktivister och lokalinvånare för att främja den fria leken som en metod att skapa ett aktivt samhälle av och för medborgaren. Byggleken blev en symbol för hur leken kunde föra människor samman och skapa självständiga individer. Barnet, ännu inte indoktrinerat i den strukturerade vuxenvärlden, lyftes fram som ett subjekt som de vuxna kunde lära av. I inbjudan till Ballongen riktar man sig till oförstående och ängsliga vuxna och ber dem följa barnet: ”Om du är med dem här, kommer de även att följa dig. Precis som du kan följa dem om du till en början är osäker.”
Modellen i Stockholm och Ballongen i Västerås var tillfälliga och intensiva händelser. Men de visar på korta ögonblick i vår historia då diskussioner om den fria leken och barnets färdigheter och behov dominerade det offentliga samtalet om hur vi bygger ett samhälle.
Curator: Katrin Ingelstedt
Under vernissagen släpps även boken Den fria leken. Modellen, Ballongen och konsten som aktion. En fördjupning av projektet Ballongen – lek på riktigt, med nedslag i historiska och samtida konstnärliga aktioner i stadsrummet. Boken ges ut av Konstfrämjandet i samarbete med Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum.