Konstfrämjandet Västmanland

2

Konstfrämjandet Västmanland

Vad är en bygglek?

Vad är en bygglek?

Under 70-talet fanns det flera bygglekar runt om i Västerås. Med ett gratis medlemskap fick man vara där för att under uppsikt av personalen bygga och leka, men andra aktiviteter fanns också på schemat, som korvgrillning, fester, tygfärgning och mycket mer. Vissa bygglekar hade till och med bondgårdsdjur. Den mesta verksamheten skedde utomhus men det fanns också tillgång till lokaler. Kvartersgårdarna var öppna för ”fjortisar” och något yngre barn som inte fick vara på fritidsgården. Det var där vi bakade, färgade tyg och hade disco. Det fanns inte kvartersgård vid alla bygglekplatser, berättar Lotta Hallberg som jobbade som föreståndare på en bygglek på Råby ett par år efter Ballongen. Jag ringde upp henne för att höra hur det var.

 

– Vad var din roll på byggleken?

 

Vi i personalen fanns där för barnen och ordnade så att de kunde göra saker, vi inspirerade och satte upp vissa ramar också. Vi hjälptes åt tillsammans med barnen att städa på byggplatsen, och hjälpte till att starta aktiviteter för barnen, skaffade material till att baka, fixade virke och färger, ordnade med musik, men vi fanns också där för närhet och trygghet. Och såg till så att det inte hände nått, så att barnen kunde berätta om något hade hänt. Sen ordnade vi också sammankomster med andra bygglekar i stan men också med en teaterlek som vi hade kontakt med. Bygglekarna finansierades av kommunen. Vid ett tillfälle fick en del  personal från olika ställen i Sverige åka till Danmark på byggleksseminarium. Det var Nick Nilsson som höll i Seminariet vill jag minnas. Där hade idén verkligen blommat ut, de hade busiga getter, odlingar och planteringar. De hade tagit det steget längre.

 

– Vad var tankarna kring bygglekarna när ni höll på?

 

Att barnen skulle få bygga sin egen koja, känna att man fixar det. Och att alla barn skulle känna att de hade rätt att hålla på med det! Det var viktigt med skapande, mycket gemenskap och att man var där tillsammans på platsen. Det fanns ju personal där men det var mycket självständighet mellan barnen. Det mesta som finns nu är väldigt tillrättalagt, det var så öppet det vi hade.

 

– Vad var skillnaderna mellan bygglekarna och lekplatserna idag?

 

På en lekplats idag är det ofta färdiga saker, inte lika inspirerande, och mycket tillrättalagt. Lekplatserna i sig själva är inte lika konstruktiva, även om när det finns barn där så blir det livligare. På bygglekarna fanns anställd personal.

 

– Vad tänkte man kring säkerhet? Fanns riktlinjer/regler?

 

Man fick lämna pant för att få ut grejerna. På den tiden tänkte man inte så mycket på säkerhet. På Bäckby var barnen tvungna att ha träskor på sig men hos oss var det nog inte så, men det hände sällan några olyckor. Det fanns ju barn i olika åldrar där och de äldre hjälpte också att ta hand om de yngre.

 

– Varför tror du att bygglekarna försvann?

 

Ett problem var med ungdomsgäng som hade problem med missbruk. De kom dit på kvällarna och saboterade men annars vet jag inte riktigt. Jag kan tänka att det inte fanns så mycket utbud då, inte så mycket kommers, apparater eller prylar. Man var ju tvungen att göra nått! Det som kostade var lokaler och personal men annars var det billig verksamhet för staden. Vi hämtade ofta virke från soptipparna så det var inte dyrt. Men behovet kanske också försvann när fler barn fick fritids och liknande ställen att vara på.

 

– Berätta bästa minnet från din tid på byggleken?

 

Jag tyckte det var väldigt kul när man gjorde en grund till ett hus, man var flera stycken som hjälptes åt och så blev det en koja av det! Sen tyckte jag det var jättekul när vi hade disco och fest på kvartersgården, och man satte på den musiken barnen tyckte om och alla dansade huller om buller. Vi vuxna dansade med barnen och det kändes helt okej! Det var jättekul!

Publicerat